tisdag 29 september 2015

Svenskarnas favoritsysselsättningar

.
Just nu ägnar sig svenskarna, åtminstone Mediasverige, åt en av sina favoritsysselsättningar: att framhäva sin egen förträfflighet genom att racka ned på sina grannländer. Just nu är det Finland som får klä skott för det svenska självförhärligandet. Det tar sig närmast uttrycken att finnarna får veta att svenskarna är mycket bättre människor, därför att svenskarna tog emot finnarna när de hemsöktes av krig och behövde fly. Finnarna däremot vill inte ta emot pakistanier, afghaner, syrier och afrikaner, för att nu bara nämna några grupper som just nu tycker att det är en bra idé att bo i Finland, istället för i sitt hemland, som genom deras befolkningars försorg, med lite amerikansk och NATO-hjälp, gjorts mer eller mindre motbjudande att bo i. Lägg märke till detta. Länderna har i de flesta fall inte blivit oattraktiva av sig själva utan av människorna som bebor dem, ibland med hjälp av föremålen för den svenska elitens beundran. Ofta har det spelat roll att människorna förökat sig ohejdat, istället för att rätta munnen efter matsäcken.

Eftersom svenskarna tog emot finnarna, menar storsvenskens språkrör nu, att finnarna i sin tur är moraliskt förpliktigade att ta emot människor i svårfattlig mängd, vilka tar sig genom tio till femton länder för att komma just till Finland, där de anser sig ha rätt att bosätta sig enligt eget gottfinnande.

Men, att mot bakgrund av den finska evakueringen rikta ett sådant krav mot finnarna är antingen väldig ohederligt eller djupt okunnigt. Bortsett från nyss nämnda faktum, att nyfinländarna in spe ratar mängder av länder längs sin väg, för att bli försörjda av just finnarna, så haltar jämförelsen även ur fler aspekter.

Delar av Finland koloniserades från Sverige. Finnar, som på den tiden var svenskar, lockades till vad som idag är Sverige, med skattefrihet, för att odla upp delar av landet. Finland har varit svenskt och det var svenskt från den svenska nationalstatens framväxt, ända tills ryske tsar Alexander genomskådade att den svenska samhällseliten utkämpade varje krig, i vilka de sökte berika sig genom plundring av andra folk, till den sista finnen. Ofta berikade sig delar av den svenska eliten, eller adeln som politiker och byråkrater kallades på den tiden, även när landet krigade sig fattigt. För finnarna gick det sämre. De förlorade alltid familjeförsörjare och arbetsföra, makar, bröder och söner, vilket tryckte ned Finland i armod. Det var inget som finnarna önskade, inget utslag av svensk generositet. Valet stod mellan att dödas eller lemlästas på slagfältet efter svåra umbäranden, med en liten chans att överleva, eller att mördas direkt av de svenska fogdarna. Den tidens motsvarighet till Kronofogden.

1939, när kriget kom till Finland, hade det gått 130 år sedan Finland, till följd av svensk girighet och svenskt vanstyre, slutade att vara svenskt. Det är inte särskilt lång tid. Visserligen ryms det inte i mannaminne, men människor, som inte stördes av katastrofparasiternas tiggargalor med mimande bluffartister, filmande fotbollsspelare, drogade idrottsmän och ljugande massmedia, höll traditionen vid liv. Före 1809 års gränsdragning var finnarna svenskar. Samma släkter bebodde båda sidor av Torne-, Muonio- och Könkämä älvdalar och människor talade samma språk, eftersom språkgränsen gick längs vattendelaren mellan Kalix- och Torne älvar. Samma fastigheters skiften bredde ut sig på bägge sidor av älvarna som var den tidens landsvägar, på vilka alla transporter av betydelse ägde rum. Även om samhällselitens klantigheter resulterade i att riket delades, fortsatte naturligtvis människorna att vara släkt och att umgås, samt inte minst att knyta hymnens band över den nytillkomna riksgränsen.

Nu görs av stollarna i svenska media gällande att det är helt jämförbart att ta emot människor från Långtbortistan vilka ödelagt sina hemländer, med att hjälpa sina vänner och släktingar med vilka man delar språk, arv och kultur.

Det är naturligtvis dumheter, utslungade av människor vilka i bästa fall inte känner sin historia, inte förstår vad som händer runt omkring oss, samt är aningslösa inför vad som väntar oss redan i den nära framtiden. I sämre fall vet de bättre men är bara vanliga skurkar.

Ohederligt eller svamligt? - Bestäm själv.

Det skulle faktiskt vara på sin plats om finnarna, sin just nu dåliga ekonomi till trots, för en gångs skull bad storsvenskarna hålla klaffen och sluta med sitt överlägsna svammel.

Fjollträsk tisdagen den 29 september 2025
Mikael Styrman
.

Inga kommentarer: