måndag 20 april 2015

Germanwings: Ett konkursmässigt Frankrike värnar ”flygande likkiste-fabriken" till varje pris

.
Om det skulle förhålla sig så - vilket vi inte vet - att säkerhetsdörren in till cockpit spelat roll för Germanwings 4U 9525’s krasch skulle det innebära att ytterligare 150 personer dött på grund av firma Cheney & Bush’s strävanden att mörklägga vad som egentligen hände 9/11. Hela apspelet om säkerhetsdörrarna föranleddes nämligen av en vilja att understödja lögnerna om vem som egentligen rev World Trade Center.

Vi vet däremot att mäktiga intressen vill att vi ska tro att dörren spelat roll. Frankrike är illa trängt. Statskonkursen tuffar närmare för var dag som går. Det är ett understatement att påstå att Airbus är en betydande arbetsgivare. I skrivande stund vet jag inte hur stor men lätt tillgängliga uppgifter på nätet talar om allt ifrån ca 60.000 till ca 150.000 anställda runt om i Europa. Oavsett vilken siffra som kommer verkligheten närmast kan vi nog utgå från att minst lika många arbetstillfällen ytterligare påverkas indirekt.

Under senare tid har det visat sig att Airbus flygplans säkerhet måste sättas i fråga - åtminstone under vissa betingelser. Exempelvis när för en säker flygning i instrumentflygförhållanden nödvändiga och för allt modernt flyg grundläggande utrustning sätts ur spel exempelvis av isbildning i statiska och dynamiska intagen. För säker flygning nödvändig utrustning som försummats till förmån för strävandena att förvandla flygplanen till flygande nöjesfält. Slutprodukten är absurd. Flygplanen kostar - i grundutförande - över tvåtusen miljoner kronor. Men när de kommer in i isbildningsväder är risken betydande för att statiska och dynamiska intagen - som man satsat några hundra kronor på - täpps till. Och om de täpps till under instrumentflygförhållanden är sannolikheten nära hundra procent för att planen störtar och alla ombord omkommer.

Förutom de många engagerade i tillverkningen av dessa, av allt att döma, felkonstruerade flygplan riskerar självfallet många operatörer att påverkas på ett avgörande sätt om flygplanen hamnar i vanrykte, ehuru välförtjänt. Hur påverkas operatörerna om resenärerna börjar ställa frågan före inköp av resan: vilket flygplan ska vi åka med? Låt oss därför inte underskatta de ekonomiska krafter som har intresse av att mörklägga eventuella säkerhetsbrister hos flygplanen. Viljan att bortförklara säkerhetsbrister hos berörda flygplan med ”pilotfel” kan förmodligen inte överdrivas. Hur många haverier som man hittills lyckats bortförklara som pilotfel vet vi inte. Men vi vet om några uppmärksammade haverier under senare år vilka man försökt skylla på pilotfel. Exempelvis AH447 på väg från Rio de Janeiro till Paris och Air Asias QZ8501 på väg från Surabaya till Singapore, vilka jag tidigare skrivit om här på bloggen. Även den alltjämt försvunna MH370 på väg från Kuala Lumpur till Peking var man tidigt ut och skyllde på piloterna. Den senare visserligen en Boeing, men med vissa systemfel gemensamma med Airbus. I det här sammanhanget är den mest intressant för att det sällan är så uppenbart att man döljer konstruktionsfel hos flygplanen genom att skylla haverierna på pilotfel.

Södertälje måndagen den 20 april 2015
Mikael Styrman
.

Inga kommentarer: