måndag 12 januari 2015

Europas dilemma

.
I kölvattnet till terrorattackerna i Paris samlades igår höga politiker från åtminstone Europa, Mellanöstern och Afrika för att under beskydd av tusentals poliser gå i armkrok längs en 200 m lång sträcka av en gata i Paris.

Det fanns säkert ett gott syfte med promenaden. Men var det verkligen den medicin som Paris, Frankrike och Europa behöver? Är anledningen till terrorattentaten i Paris att internationella politiker gått för lite i armkrok längs en gatstump i Paris?

- Naturligtvis inte!

Som nästan alltid gäller finns det en mängd orsaker som samverkat och resulterat i terrorattentaten. En viktig orsak är naturligtvis att ett ekonomiskt misskött Europa, statt i kraftig utförsbacke, har begränsade möjligheter att ta emot stora mängder flyktingar och migranter. Ett annat problem är att oärliga politiker, för att hålla sig själva kvar vid köttgrytorna mörkar frågan, med hjälp av inkompetenta eller korrumperade media. Först har de kört Europas ekonomi i botten och nu försöker de mörka hur det förhåller sig. Budskapet är att Europa visst kan ta emot mängder med immigranter. Det kommer att gå bra om vi bara ”öppnar våra hjärtan”.

Det går naturligtvis bra att ta emot stora mängder människor. Men med en ekonomi på dekis går det inte att erbjuda dem någon framtid värd namnet. Följden blir naturligtvis social oro. Social oro betydde förr att man gick ut på gatan och slog sönder skyltfönster och brände bilar. Det gör det fortfarande. Men nu ingår även att göra terrordåd, typ London, Madrid eller Charlie Hebdo. Att det har blivit så, är en följd av den allmänna samhällsutvecklingen och egentligen inte konstigare än att Afrikas stamkrig numera inte bedrivs med spjut och pilbåge, utan istället med raketgevär, automatvapen och granater.

Om inte politikerna gör något åt det drivhus för terrordåd som migrationen och flyktingsströmmarna skapar kommer vi att få se mycket av den varan redan i den nära framtiden. Att låta sig intalas att man kan förhindra detta genom att hindra muslimer och andra från att åka till Mellanöstern för att där radikaliseras, är att låta sig luras. Den som påstår att det rymmer frågans lösning är antingen djupt okunnig om verkliga förhållanden eller direkt oärlig. Kan man inte hindra hundratusentals från att välla över gränsen, hur ska man då kunna förhindra några tusen motiverade att ta sig till Mellanöstern?

Under senare tid har situationen i Europa märkbart försvårats genom att USA bedriver systematisk och samhällsomstörtande verksamhet i Mellanöstern. Det sker både genom statens vidsträckta och svårkontrollerade hemliga banditorganisationer, genom ett försvar som tillåtits växa sig så stort att politiken inte kan kontrollera det och genom från staten fristående ekonomiska intressen som drar ekonomisk nytta av ofred. Följden har blivit stora flyktingströmmar från Mellanöstern, som i sin tur genererar big business för människosmuglare, flyktinginkvarterare med flera samtidigt som det snabbt eroderar de europeiska staternas ekonomier.

Den nuvarande situationen i Mellanöstern kan sägas vara avlägset släkt med den som rådde under Spanska Inbördeskriget 1936-1939. Den skillnaden finns, att Adolf Hitler och Benito Mussolini inträdde i kriget på general Francos sida, medan USA och resten av världen stämplade den lagliga regeringen som rödingar och förhöll sig passiva. Nu, i Mellanöstern, förhåller sig inte USA passivt, utan man har iklätt sig den roll som Hitler och Mussolini hade under det Spanska Inbördeskriget.

Problemet med snabb invandring från Afrika till främst Frankrike, men även övriga Europa, är ett svårhanterligt problem. Det blir inte lättare att hantera om USA systematiskt underminerar alla statsbildningar i arabvärlden.

Att gå ut på gatan och demonstrera kan vara ett adekvat sätt att lösa sina problem på - om man är en grupp som annars saknar inflytande i samhället. En grupp dagisbarn som vill att kommunens fäder ska låta byta ut snörena till gungorna, eller se till att inte lösspringande katter urinerar i sandlådan, kan mycket väl få gehör för sina synpunkter genom att gå i armkrok på stadens gator, exponerande sig för pressen.

Men när ledande politiker, som skapat problemen med segregerade områden och med terrorism, använder samma metod blir det tämligen löjligt. Låt mig påminna om hur Paulus formulerade det i 1 Korinthierbrevet 13:11.

”När jag var barn, talade jag såsom ett barn, mitt sinne var såsom ett barns, jag hade barnsliga tankar; men sedan jag blev man, har jag lagt bort vad barnsligt var.”

För att komma tillrätta med anstormningen av muslimska invandrare och radikaliseringen av delar av dem, måste man angripa problemet vid dess källa. Varför kommer de till Europa? De kommer därför att USA, dels direkt och dels förtäckt genom ombud, undergräver deras statsbildningar, utrustar psykopater och brottslingar med vapen och berövar befolkningen ett fungerande samhälle med skolor, sjukvård, rättsväsende och trygghet. Att ängsligt gå i armkrok i Paris kommer inte att lösa det problemet. Europas politiska ledning må vara ängslig och degenererad men de som utövar inflytande i USA är desto handlingskraftigare och hänsynslösare. Det krävs betydligt kraftfullare åtgärder för att komma till rätta med terrorismen i Europa, till stor del skapad av USA. Man måste tala med bönder på bönders vis och till lärda män på latin. Europas ledare måste därför tala till amerikanska ledare på ett sätt som de förstår. Förslagsvis måste man åka till USA och tala inför kongressen. Man behöver säga ungefär följande:

Om inte Ni herrar och damer av USA:s kongress, senat och regering omedelbart upphör med att undergräva Mellanösterns statsbildningar, vilket resulterar i Europas ödeläggelse, kommer vi

att göra gemensam sak med Ryssland, Iran och Kina och sluta använda US dollar som reservvaluta. Ni kommer då inom kort att måsta betala för importerade nyttigheter med pengar som ni förtjänat genom export av egentillverkade varor, istället för med utspädda och värdelösa dollar,

att belägga alla högre beslutsfattare, förtroendevalda och företagsledare från USA med inreseförbud till våra länder,

att arrestera och inför internationell domstol, för krigsbrott och brott mot mänskligheten, lagföra amerikaner inblandade i dylika handlingar - även retroaktivt (låt mig inte i onödan förlänga inlägget med att räkna upp platser eller tillfällen där sådana begåtts),

att frysa övriga amerikanska tillgångar i våra respektive länder.

att konfiskera de mutpengar och andra tillgångar som ni gömmer i Europa.

Utan tvekan kommer det att krävas civilkurage av Europas politiker för att göra något sådant. Och det är ju en bristvara. Men om, eller när, de samlar sig till att göra det kommer USA att ha att välja mellan två saker. Antingen återställer man ordningen i Mellanöstern eller så står man inför omedelbar statsbankrutt och svårigheter som kommer att få den stora depressionen 1929-1942 att påminna om en västanfläkt.

Antingen tar Europas degenererade politiska ledare sig i kragen och sköter sitt arbete eller så öppnar de, tyvärr, dörren för handlingskraftigare personer som kommer att göra det. Tyvärr säger jag därför att historien lär oss att de senare nämnda personerna även riskerar att göra en hel del skada längs vägen.

Dagens Europa är som Weimarrepublikens Tyskland. Vad den ledde till borde alla känna till. Europas dilemma är i övrigt att dess ledande politiker är fega och inkompetenta medan USA:s ledande politiker inte är det. Det är en dålig kombination som vi måste rätta till, annars får vi se Europa slitas söder av terrordåd och krigshandlingar, följt av utbredd misär.

Södertälje måndagen den 12 januari 2015
Mikael Styrman
.

Inga kommentarer: