fredag 25 april 2014

Maffians boendeoffer INFÖR Stora Enso-stämman

.
Kanske såg Du det? Inslaget för ca två veckor sedan i TV-nyheterna, i vilket en ung mellanchef vid Stora Enso, en adept i karriären, hade fått i uppdrag att ”ta kulan” som var på väg mot maffiapotentaterna i styrelsen.

Den stora frågan var, inför Stora Ensos stämma, och är alltjämt, mångmiljardsvindlerierna mot de många aktiespararna, privata såväl som institutionella.

I likhet med durkdrivna maktspelare i de högre offentliga makthierarkierna jobbar erfarna svindlare, som de i Stora Enso, på det sättet att stora besvärliga frågor döljs bakom en mer obetydlig fråga, som plötsligt blir väldigt viktig.

Vid inslaget som jag syftar på handlade det om att Stora Enso utnyttjar barnarbetare och plundrar fattigt folk i tredje världen. Det är faktiskt ingen stor fråga - för Stora Enso. Så gör de hela tiden. Här också. Man behöver inte gå halva jordklotet runt för att hitta människor som Stora Enso utnyttjar. Därför är det ingen stora fråga. Det är business as usual. Och på Stora Enso-språk är det bättre att ”rödingarna” sysselsätter sig med det än med något riktigt allvarligt - som mångmiljardsvindlerierna exempelvis.

Därför skickade man fram sin förväntansfulla mellanchef i karriären för att i TV-nyheterna avleda elden. Som moderaterna skickar fram Tobias Billström med någon mindre groda som blir väldigt viktig när Carl Bildt har fastnat i syltburken. Men Billström förstår sin plats och sin uppgift. Efter några hundår i maffian, där man ibland får täcka upp för bossarna, kommer skördetid. Den tid då man själv, som mer erfaren maffiaboss, högre upp i karriären, kommer undan och någon underhuggare får ta smällen.

Mellanchefen i Stora Enso visste vad som väntade. Hans uppgift var att ljuga som ett litet barn och bli ertappad. Alla blir, och blev, nöjda. Mellanchefens karriär fortsätter. Svindlarna i Stora Enso kommer undan och journalisten blir nöjd. Han får ju sitt ”avslöjande” som förhoppningsvis få förstår att var upplagt i förväg. Media i allmänhet slickar i sig att man fungerat som tredje statsmakt, trots att det man egentligen gjorde var att springa maffians ärenden.

Den lite lustiga konsekvensen är att det är mediaägare, redaktörer och journalister som är de riktiga skurkarna. De som inte gör sitt jobb och därmed låter maffian komma undan genom att bedra folket.

Södertälje fredagen den 25 april 2014
Mikael Styrman
.

Inga kommentarer: