söndag 5 januari 2014

Hela världen andades ut

.
Under jul- och nyårshelgerna har nyhetsflödet i Sverige dominerats av reportage med stegrande oro för hur det ska gå för passagerarna på det i Antarktis fastfrusna forskningsfartyget Akademik Sjokalskij.

Fartyget har, eller hade, 52 äventyrsturister som rest till den antarktiska sommaren, förmodligen på skattebetalarnas bekostnad.

I Antarktis råder sommar och midnattssol och det är gott om förnödenheter ombord. Men fartyget måste ligga still tills packisen spricker upp. Så det kan bli lite långtråkigt.

Om detta har svenska media orkat rapportera dagligen och spekulera i en ”räddning” av passagerarna. Det är sådana ”räddningar” som media och räddningsväsende gör i I-länder där det inte finns några riktiga katastrofer. Då tenderar man att börja spränga med helikopters hjälp för att hjälpa isen ned till havet. Något som isen klarat utan människans hjälp i tiotusentals år. Eller så åker man ut och bär gummor till räddning för att vattnet stigit 20 cm över vägen. Detta trots att vattnet just stigit och gummorna har skåpen bågnande fyllda med mat.

Nå, häromdagen blev de ”räddade” av en kinesisk helikopter och förda till ett australiensiskt fartyg. Men vad blev de ”räddade” från?

Det blev räddade från att måsta äta förrätt + huvudrätt + dessert i samma matsal någon dag ytterligare och kanske även tvingas se någon DVD-rulle för andra gången. Tala om I-landsproblem…

Kan man  lita på någonting som skrivs av tidningar som uppvisar en sådan förljugen attityd till läsarna?

Om det nu hade funnits journalister och redaktörer på dessa tidningar skulle de ha granskat denna resa istället. Vad hade dessa drönare i Antarktis att göra, förmodligen på skattebetalarnas bekostnad? De skulle utföra mätningar påstås det. Men efter att fartyget suttit fast några dagar i isen vill de räddas med helikopter - utan att vara i nöd.

Antarktis borde skyddas från akademiska drönare som åker dit på äventyrssemester och svinar ned utan något riktigt ärende.

Det är sådant här lallande våra egennyttiga byråkrater och politiker brukar skicka Oden till under pågående isbrytningssäsong. Naturligtvis mot rundliga personliga - och svarta - fördelar som kan få en att tro att staten är en enskild firma ägd av några få.

Mutholm fredagen den 3 januari 2014
Mikael Styrman
.

Inga kommentarer: