tisdag 11 oktober 2011

When the shit hits the fan

.
(Svar till Pysselmaja Åsa Simu Holmgren och Anna Simu Westerlunds kommentarer till bloggen Propaganda-TV slår till.)

Hur skulle man kunna driva organiserad och offentlig förföljelse av mig,
dag ut och dag in i tiotalet år,
utan att det skulle påverka min familj?

Hur kan Ni ens komma på att framföra något sådant?
Har Ni aldrig hört talas om uttrycket ”when the shit hits the fan”?

Jag tyckte bra om Er mamma och har, såvitt jag vet,
alltid haft de bästa relationer till henne.
Jag vet, eller visste, ingenting
om hennes död och begravning.

Men det vet jag, att jag hade unnat henne ett bättre öde,
och Er också för den delen.

Det jag har skrivit innehåller ingen bristande respekt mot Er mor
men däremot några väl motiverade synpunkter om en annan person
som genom sitt beteende tagit sig rätten,
att oprovocerat offentligt kränka mig och min familj
utan att ha sopat rent framför egen trappa först.

En som ställer sig upp i TV - utan att ha betalat sin räkningar,
således parasiterande på mitt och mina medarbetares slit,
och uttrycker sig grovt kränkande
om förutsättningarna att föra förhandlingar med mig.

Vi har fört konstruktiva förhandlingar om vägbelysningen
i den bästa tänkbara atmosfär.
Tyvärr har de inte lett till konkreta resultat ännu
därför att resultaten blockeras av den politiska klassens konkursförvaltartorped.

Var kommer de uppgifterna ifrån,
som Er far tar sig rätten att sprida offentligt om mig
och vad sätter i huvudet på honom,
att han har rätt att uttrycka sig så om mig?

Det här är säkert kränkande för familjen, det tror jag visst det.
Men det är inte mitt fel att Ni känner Er kränkta.
Den skyldige får Ni söka mycket närmare än så.
Det är för djävligt, att man i vuxen ålder,
ska måsta bli både pappa och mamma åt sin far
och dessutom behöva skämmas på köpet,
men nu är det där Ni är.

Äras den som äras bör.

Och jag tycker att det är viktigt,
att det vi har skrivit står kvar,
så att den här pissviktiga mobben som struttar runt på byn,
med näsan i vädret och känner sig märkvärdiga,
blir påminda om,
att de inget annat är än en tjuvaktig mobb.

Övertorneå den 11 oktober 2011
Mikael Styrman
.

3 kommentarer:

Anna Simu Westerlund sa...

Det var en vädjan från mitt håll som du nu har bemött. Jag har inte för avsikt att inleda någon vidare diskussion och lämnar din blogg.

TACK alla Övertorneåbor som uppenbarligen läser här och den sympati och det stöd ni har visat oss.

Anonym sa...

Det står ju nånstans i bibeln att det är lättare att se grandet i sin broders öga än bjälken i sitt eget. Man får anta att det inte är speciellt lätt för dem att se eller förlika sig med bristerna hos den kvarvarande föräldern.

Mikael Styrman sa...

Svar till Anna Simu Westerlund:

Tvärtom tycker jag att Du ska fortsätta att läsa på bloggen. Jag är inte speciellt ute efter Din far men det är han som har bjudit upp till dans, åtföljd av Dig och Din syster. Det är nu hög tid att vi går till botten med de här frågorna som som i elva år förvandlat Övertorneå Kommun till ett dårarnas paradis. Håll utkik efter en separat blogg var arbetsnamn åtminstone så här långt är ”Mobbens ansikte”.