Fredrik Reinfeldt, DN och den journalistiska etiken

.
Under förra veckan drabbade statsminister Fredrik Reinfeldt och Dagens Nyheter samman inför öppen ridå. I en anonym kommentar till bloggen ”En billig dysfunktionell Leni Riefenstahl” har jag blivit ombedd att kommentera detta. Det ska jag gärna göra. Men det sker med den reservationen att jag naturligtvis inte deltagit och inte läst allt som skrivits i ämnet.

Om jag har förstått det rätt har Fredrik Reinfeldt med flera upprörts av att Dagens Nyheter feltolkat/omtolkat och vinklat Reinfeldts uttalanden genom en tillspetsad eller rent av felaktig rubriksättning som inte återspeglar av Reinfeldt uttryckta åsikter.

Det borde finnas en fungerande hyresmarknad i Stockholm. Men det finns det inte. Det finns en dysfunktionell hyresmarknad utformad för att ge boende i Stockholms innerstad konstgjort låga hyror med hjälp av hyresreglering och istället ge invandrare och fattiga i förorterna oproportionerligt höga hyror. Det har resulterat i en skev hyressättning och svarthandel med hyresrätter av vilken följer utebliven rörlighet.  Att det finns brister med hur systemet med hyresrätter för närvande fungerar i Stockholms innerstad kan väl få blunda för. Det är min uppfattning.

Jag känner väl igen den journalistiska metoden, att i vässande eller manipulativt syfte, med rubriker som saknar förankring i texten, bibringa den stressade läsaren intrycket att intervjuobjektet sagt något helt annat än han/hon verkligen sagt. Sådant har jag i varierande grad blivit utsatt för hela livet. Man blir lika kränkt och upprörd varje gång.

Det hjälper ju föga att man får en annan bild om man dels lyckas frigöra sig från rubrikernas styrning av medvetandet och dels läser varje bokstav i artikeln. För hur många gör det?

Jag kan därför väl förstå Fredrik Reinfeldt, regeringens och moderaternas upprördhet. Samtidigt är det inte utan viss förvåning jag ser att även statsministern kan råka ut för sådant. I min naiva enfald trodde jag att han var fredad från sådant, men tydligen inte.

Vissa journalistiska element, som övervintrat sedan tiden före internet, försvarar sin rätt att påverka genom att manipulera och förvränga och dessutom uttrycka indignation över att deras yrkesmässiga heder sedan ifrågasätts ens i försynta ordalag. Det är väl inte varken nytt eller förvånande men det får en onekligen att vara tacksam över att vi har internet.

Det finns mycket såväl roligt och dråpligt som beklämmande att berätta om DN:s relation till makten. Även en del självupplevt sådant som inte tidigare offentliggjorts, men det får anstå till en annan gång.

Fredrik Reinfeldts protest mot DN:s övergrepp mot honom var helt på sin plats och det har han all heder av, vilket däremot inte DN kan tillskriva sig.

Övertorneå den 21 februari 2011
Mikael Styrman
.